Jakten tar inte slut bara för att man fått iväg ett skott. Inte enligt Joakim Lidström i alla fall, en passionerad jägare som lägger största vikt på att ta tillvara så mycket det bara går av viltet han fäller. Detta är ett tankesätt som han önskar att fler delade.
Längre ner hittar du Joakims egna tips på vad du kan göra för att njuta mer - och längre, av naturen.
Jag möts av en välkomnande kör av hundskall från hundgården bredvid ett vitt, nybyggt hus på berget i Malgovik, Vilhelmina. Solen tittar fram bakom regntunga moln och det luktar försommar. I dörren möter jag Joakim Lidström som tar mig in till det fantastiska hus som han skapat. Minimalistiskt och ljust med rustika inslag i form av bjälkar, ett tungt matbord och detaljer i massivt trä. Väggarna pryds av tavlor med diverse avbildade djur och egna troféer på både större och mindre vilt. Det är omöjligt att missa att här bor en människa som älskar djur och natur.
Joakim Lidström är född och uppvuxen i Vilhelmina, där jakten alltid varit en självklar del av livet. Sedan barnsben har han följt med sin pappa och farfar på olika typer av jakt, där farfar tyckte mest om harjakten medan pappan var och är en inbiten älgjägare. Joakim var inte gammal när han upptäckte intresset för djur, natur och jakt i stort. Han berättar att han ritade mycket, lekte och sysslade med andra aktiviteter där största fokus var djurlivet.
- Till slut fick jag ett luftgevär som jag började skjuta med. Men det största är nog att jag fått följa med pappa som alltid haft duktiga älghundar, det har skjutits älg under de gånger jag följt med vilket har gjort att intresset vuxit så pass mycket, säger Joakim.
De fyrbenta vännerna som skällde i den stora hundgården är Joakims egna jakthundar; en äldre, klok jämthund och två gulröda finnspetsar. Med dessa jagar han mest älg och fågel, men han suktar efter en stövare till harjakten. Det får dock vänta lite, för just nu har han fullt upp med annat.
Efter hotell- och restauranglinjen på gymnasiet läste han en jakt- och fiskeutbildning som resulterade i kompetenser som guide. Ända sedan dess har Joakim anordnat guidningar, till en början väldigt begränsat men idag till ett större antal. Gästerna kommer från hela Europa och inte bara Sverige, där Turkiet, Frankrike, Italien och Finland är de senaste länderna som han välkomnat till våra storslagna naturområden. Under guidningarna får Joakim kombinera alla de saker han älskar; jakt, fiske, matlagning och kanske resulterar det även i en trofé.
- Det ställs ju rätt höga krav på en guidning, där många faktorer ska stämma överens för att det ska bli lyckat, förklarar Joakim. Dels vill man ha bra väder men sedan man ju skjuta också. Jag har haft gäster som bara vill skjuta en tjäder och när de har fått göra det vill de fiska istället.
Joakim menar att det fina med guidningarna är att få uppleva glädjen med jakten och dela upplevelsen tillsammans med någon annan. Han jämför detta med att jaga med hund;
- Skulle jag välja en jaktform som är den tveklöst bästa så är det alla former av jakt med hund. Först får man föda upp sina egna hundar, jaga in och träna dem till duktiga jakthundar. Känslan när man sedan fäller första djuret för sin egen hund är obeskrivlig. Man upplever ett speciellt band, ett samarbete där vi båda vet var vi har varandra. Att få dela den glädjen och lyckan med en stolt hund är det härligaste med jakten.
Att döma av inredningen vill Joakim bevara det som naturen har att ge. Därför blir jag inte heller förvånad när han berättar om hur han tar hand om djuret efter att han själv skjutit det.
- Jag vill ta vara på allt som går att ta vara på, och jag tror att många slänger sådant som man faktiskt kan göra mycket med, menar Joakim.
Matlagning är ett intresse som inte alltid varit självklart, men som vuxit fram med tiden. Kanske har intresset vuxit av att få laga mat av sina egna råvaror. Joakim berättar att han tycker det är otroligt givande att prova nya recept och se vad som går att göra av det han själv jagar och fäller. Han är helt självförsörjande på kött och fisk och kan inte minnas senast han köpte en köttbit i affären.
- Det finns ju så mycket obeprovat som man inte ens tänker på, menar Joakim. Jag anser att man borde äta det som man jagar, alldeles för många tillagar inte ens fågeln de skjutit. Det finns massor av spännande och goda recept man kan laga efter och det kött man får av egen jakt är från ett väldigt fint vilt av högsta kvalitet.
Av det kött som Joakim inte själv äter gör han hundmat, och benen får självklart hundarna. Om det finns en detalj som han tror är underskattad så är det rostbiffen, som han helst grillar hel en varm sommardag, serverar med lite närodlad potatis, en god sås och ett glas rött vin. Alla delar av ett vilt kan användas på ett eller annat sätt och Joakim menar att man bör ta tillvara på det när man fått en sådan fantastisk möjlighet att fälla ett djur.
När älgjakten börjar lida mot sitt slut och årets mest intensiva period är över drar nästa febrila tid igång. På väggarna hänger flera fina troféer som Joakim gjort själv, och det hänger även ett antal i Stalon. Dessa har Joakim gjort och han tar emot ett par stycken per säsong. Detta är ett arbete som tar oerhört lång tid och är en lång procedur innan det är helt färdigställt. All utrustning som används kommer från farfar.
- Jag hann tyvärr aldrig lära mig av honom, men när jag skjutit min försa oxe fanns ju sakerna så då gjorde jag en till mig själv. Sedan blev det till någon kompis och sedan dess har det fortsatt, berättare Joakim. Trots att det är mycket jobb är det en ära att få fixa till en jägares drömälg.
Viltvård är även något som Joakim lägger tid och energi på för att bevara en god stam. Under vinterhalvåret lägger han ut både mårdfällor och rävåtel för att själv kunna gynna befintlig stam.
- Jag tycker att det är en självklarhet att även lägga tid på viltvård om man jagar mycket småvilt för att hålla en god balans, menar han.
Från skog till bord - ja, det är ett uttryck som sannerligen stämmer in på Joakim. För att få ut bästa möjliga av sina jaktupplevelser har han både den gamla trotjänaren Stalon Compact, men även den lite nyare Stalon X108.
- Jag använder X108:an till flera olika bössor och den är helt otroligt bra. Jag hade den på 22HORNET på ripjakten men den lät som en 22:a. Jag kan ligga på 100 meter och det smäller ingenting. Jag har den även på älgbössan, en .308 och den dämpar ljudet så bra att det inte gör något om jag missar kåporna.
- Det är ju bra för hunden också, det smäller ju inte i närheten av vad det gör utan ljuddämpare. Många hundar kan ju också bli skotträdda så allt man kan göra för att minska den risken är bra. Sedan har jag inte nämnt rekylen heller, att kunna smyga på en fågel och skjuta rakt upp utan att det är obehagligt är ju nästan för bra för att vara sant. Dessutom låter det ju mindre rakt upp i luften och är det mycket snö på träden låter det ingenting.
Ripbröst
Svartvinbärssås
Smörstekta kantareller
Stekt grönkål
Valnötter
Det är viktigt att inte överstöka viltet för att få bästa resultat.
